Syftet med Grannsamverkan är att göra bostadsområden mindre attraktiva för brottslig verksamhet genom
ökad uppmärksamhet från de boende i området samt kunskap om hur man skyddar sig, vilket avskräcker
och försvårar för tjuven. Målet är att minska brottsligheten och öka tryggheten och därmed också trivseln i
bostadsområden.
Bakom Grannsamverkankonceptet står Samverkan mot brott som är en organisation bestående av Polisen,
Brottsförebyggande rådet, Sveriges Kommuner och Landsting, SSF Stöldskyddsföreningen, Trygg Hansa,
Folksam, If, Länsförsäkringar, Dina Försäkringar, Moderna Försäkringar, ICA Försäkring, Villaägarna, SABO,
Hyresgästföreningen och Riksbyggen som alla verkar för att skapa ett tryggare boende.
Grannsamverkan på lokal nivå kräver samarbete mellan boende och polis, men många gånger är fler aktörer,
till exempel representanter från kommunen, lokala brottsförebyggande råd, försäkringsbolag eller fastighetsägare
också en viktig del av samverkan. Polis/kommun har i första hand kontakt med kontaktombuden. Ett kontaktombud
ansvarar för ca 10-12 hushåll och är en länk mellan polis/kommun och de boende.
Om det är väldigt många boende i området så utses ett huvudkontaktombud som då är länk mellan polis/kommun
och kontaktombuden. Det är helt avgörande för framgång att de boende själva är engagerade och det är även de
boende som tar initiativ till att starta Grannsamverkan i området.
Metoden fungerar
Brottsförebyggande rådet, Brå, har sammanställt resultaten av en rad studier om hur Grannsamverkan fungerar.
Sammanställningen visar att Grannsamverkan minskar brottsligheten i genomsnitt med 26%.
Historik
Grannsamverkan, som vi tillämpar den idag, startade på 1970-talet i Seattle, USA.
Bakgrunden var att ett bostadsområde drabbats av en inbrottsvåg som polisen med traditionella metoder inte kunde komma tillrätta med.
Grannsamverkan har idag en stor spridning över världen och i Sverige där den första Grannsamverkan startades 1985 i Linköping.
Följande text på denna sida är taget från: Källa